De nyss nämnda hör till de fasta uttryck, s k idiom, som är i gungning. Man hör allt oftare ”ta” eller ”göra självmord” Även det självklara ”ta en promenad” har börjat pillas på och i stället bli ”göra en promenad”.
För den som är i, låt oss säga, 70-årsåldern känns det omöjligt att haspla ur sig den typen av konstruktioner. Lika främmande är att höra vår tids ”språkvetare” resonera kring fenomenet. Följande är från 2009 och radioprogrammet Språket:
Ta självmord betraktas fortfarande som ungdomsspråk, men ungdomar blir äldre och det är fullt möjligt att uttrycket kommer att ta sig in i allmänspråket. Man kan jämföra med ta beslut som ofta ersätter det äldre fatta beslut. Utan att någon fattat beslut om det, har ta beslut blivit det vanligaste uttrycket.
Ta har helt enkelt fått en utökad roll som funktionsverb. Det kan då ersätta äldre funktionsverb som fatta, begå, vidta (åtgärder). Verben fatta och begå har inte någon egen betydelse i fraserna fatta beslut och begå självmord. Deras uppgift är kort och gott att göra uttrycken till verbfraser.
Varför retar sig så många på ta självmord men nästan ingen på ta beslut? Gissningsvis för att det är vuxna som säger ta beslut men ungdomar som säger ta självmord.
Ta har helt enkelt fått en utökad roll som funktionsverb. Det kan då ersätta äldre funktionsverb som fatta, begå, vidta (åtgärder). Verben fatta och begå har inte någon egen betydelse i fraserna fatta beslut och begå självmord. Deras uppgift är kort och gott att göra uttrycken till verbfraser.
Varför retar sig så många på ta självmord men nästan ingen på ta beslut? Gissningsvis för att det är vuxna som säger ta beslut men ungdomar som säger ta självmord.