torsdag 28 oktober 2021

En historia om hur lätt det kan bli pannkaka av en berlinare

Nä, inte blir det någon upplösning som det skrevs på denna plats i går, bloggen sysslar med gnällande, gnölande och gnetande. Däremot måste sägas att en del av det eftermäle om Svanberg (se i går) som återges på Wikipedia är orättvist. Där står att ”den olycksaliga och stötande felsyftningen inte endast förrådde en bristande språkkänsla, utan…”

För det första är frågan om ”felsyftning” är rätt ord, och för det andra, men viktigare, vore det intressant att veta hur många svenskar som har ”språkkänsla” nog att undvika en sådan rätt blygsam fadäs. Njuggt av svensk och utländsk press att vilja misstolka: det krävs mycket lite fantasi och tolerans för att förstå vad Svanberg, med annat modersmål i botten, avsåg.

Något liknande som blev felaktigt uppblåst var en mening yttrad av John F Kennedy i Berlin 1963. Den har gått runt som en slags vandringssägen sedan dess och en massa icke-tyskar har skrattat åt utsagan ”Ich bin ein Berliner”. De har antagligen snappat upp att ett bakverk i Tyskland kallas Berliner. Men det har också olika namn i olika tysktalande områden. Bl a kan det heta Pfannkuchen – underligt för oss, för det ser inte ut som en pannkaka!

Man skulle kunna göra likartade skämt på svenska med ”finska pinnar, parisare, napoleon”
m fl. Beträffande Kennedy-talet tycks dock Wikipedia ha på fötter. En googlesökning på ”Ich bin ein Berliner” ger en hela historien. Som i sin tur är en bra illustration till vad alltför tvärsäkra personer kan ställa till med.