”Ingen fara”, har man brukat säga när en person tackat för hjälp eller en tjänst som s a s legat lite utanför det vanliga, t ex ”Tack så mycket (för att du hjälpte mig med bagaget)!
Då är ”ingen fara” på sin plats som ett litet avvärjande ”äsch, då, det var väl inget”. Annars är bästa svaret på ett ”tack” det gamla hederliga ”varsågod”. Väljer man att svara ”ingen orsak” gäller detsamma som för ”ingen fara”, det blir liksom lite väl stort svar på ett enkelt tack.
”För all del” är en annan variant som kan vara svår att få till på ett bra sätt. Minsta glidning i rösten kan få en att låta spydig fast det inte är meningen. Men allra värst är nog (när jag nu tänker mig in i alla dessa svar på ett ”tack”) ”du är välkommen”, en direktöversättning av det ”varsågod” som på engelska heter ”you’re welcome”.
Eller vad vet jag? Den som till äventyrs tycker att inlägget innehöll mycket snack om ingenting kan titta på English with Lucy på Youtube, avsnittet DO NOT say ”you’re welcome”!
