Foge-s är en gammal historia man kan säga mycket om. Men som vanligt med språkfrågor är inget enkelt, entydigt eller regelbundet. Wikipedia förklarar det så här: Foge-s är de s som utgör interfix, det vill säga läggs in i fogarna mellan sammansatta ord i svenskan. Till exempel är dagskassa ett ord med foge-s. Det finns några grammatiska regler, men det finns också gott om undantag.
Äldre har antagligen samma språkkänsla i sig – den har satts dit av skola, att ha levt i en annan tid – och skulle inte komma på att säga lampsskärm eller bokssida. Hur det gått med den typen av ryggmärgskänslor nu vete fåglarna. Och tiden har nog ändrat detta – bäst att säga det själv innan språkfolk dyker upp som gubben i lådan och avfärdande säger detsamma!
Vare hur det vill med ens egna fördomar, kunskaper, icke-kunskaper och smaksaker: det finns en bra text för foge-s-intresserade i Språktidningen. Artikeln heter ”Visst gör ett s skillnad” och skrevs för drygt ett decennium sedan (sept, 2011) av Viggo Kann, professor i datalogi.
Kanske behöver vi inte bry oss om huruvida det heter vagnsskada eller vagnskada: ”...för rättstavning är en föråldrad konstart. Nu kollar ju datorn att man stavar rätt! Efter att ha sysslat med stavningsprogram i femton år kan jag med en suck slå fast att det inte är så enkelt.”
Om det blivit enklare nu, ytterligare tio år senare, förtäljer inte detta dagens inlägg i bloggen. Däremot sitter jag här med en bestämd känsla av att intresset för språkfrågor antagit mer och mer anekdotiska former.
