torsdag 31 mars 2022

Jag skalar upp ilskan, öppnar upp lexikon och dissar upp-andet

Nej, det blir inget om prepositioner som utlovades igår. Avsikten var redan då att åter skriva om ”upp”, men som vanligt hade jag tagit fel på prepositioner och vissa adverb. Gång efter annan måste jag slå upp i grammatikor och det är väl själve hin håle! Nätsidan ”Pluggakuten” gav ett rudimentärbesked om sånt jag borde ha kunnat rabbla i sömnen sen tidigt 60-tal:

En verbpartikel är när partikeln hör till själva verbet som en fast konstruktion med en betydelse. En preposition anger ett förhållande hur någonting är i relation till något annat.

Och bloggen har ofta handlat om det evinnerliga upp-andet (jag tycks ännu ensam om den vredgade beteckningen). Med det menas att mängden av nya partikelverb ökar i takt med att de kopieras från engelska. Kompisar (äldre) retar sig ännu på ”starta upp” trots att uttrycket snart är gammalt som gatan. Förr räckte det med att säga ”starta, inleda, börja”. Jag har "nötts ner" (annat partikelverb, känt för en svensk) och reagerar knappt för uppstarter.

Då är det värre med ”skala upp” som verkar betyda ”öka” i de flesta sammanhang. Vid sidan av ”increase” och säkert fler, finns på engelska ”scale up” som betyder ”öka”. Tumregel: om ett förhållandevis okänt ”upp” följer på ett verb så är det en onödig översättning från engelska.

I ett radioprogram om språk beskrev en docent i nordiska språk hur hon ”öppnade upp” ett kapitel i Svenska Akademiens Grammatik på nätet. Vad gäller anglifieringen finns sällan några väktare bland experterna.

Sparade till sist en variant som var ny för undertecknad. En person sa att han skulle ”tanka upp” sin bil. Jag kommer från en tid när folk åkte för att endast ”tanka” bilen. Själv verkar man hitrest från en svunnen tid: man är en rest från svunnen tid.