.jpg)
Hur det än verkar i denna blogg: nej, jag letar inte efter fel. De som noteras och gnälls om kommer gående av sig själva i den nyhetsrapportering jag tar del av. Och den är inte särskilt stor i jämförelse med andras.
Det som går att konstatera är att misstag, felaktigheter och allehanda språkskräp är legio i de flesta medier. Det går också att konstatera att inte många lägger märke till det. Eller snarare: man låter det passera i nån slags slö halvdödhet. Allt detta gör mig häpen och chockad.
Här är lite ur senaste skörden – en intervju, i själva verket. En renommerad person talade i den om att ”lägga käppar i hjulet” samt att Turkiet haft ”en gyllene tillfällighet att markera”. Petigt, tycker någon. Näe, tycker jag.
Akademiker (och infödda svenskar) bör veta att man ”sätter käppar i hjulet” samt att ”tillfälle” och ”tillfällighet” är två skilda ting. Eller anser menigheten att sånt faller under rubriken förståeliga felsägningar?
I tider som hårdnat jämfört med en tidigare något mer avslappnad tillvaro (i vår del av världen) måste språket bära viktig information, gärna även så ”riktig” som möjligt. Kanske bör man tala med mindre bokstäver om andra länders fejk njos samt sätt att tysta sina medborgare.
Att tillåta att språket går åt skogen är ett raffinerat angrepp på den yttrandefrihet medier annars talar sig varma för.
