Inget kan fyllas till bredden, men stavat med ä rinner det lätt över

I sökande efter bers/bärs kan man hamna på ett inte alltför utförligt ställe som ändå ger en sidoupplysning: ”Bärs betyder i stort sett samma sak som bira”. Varifrån bira kommer får anstå. Däremot måste fönsterblecket kollas (se igår). Wikipedia berättar att ”bleckplåt (från tyska Schwarzblech) består av en tunn stålplåt, som är förtennad”.

Alltså stavas denna yttre smala ”fönsterhylla” med e och består snarare av bleck än bläck. På 

e/ä-listan finns även streck/sträck och bredd/brädd.

Streck har (enligt SAOL) tre huvudbetydelser: kort linje, oförutsett hinder för planer (streck i räkningen) samt busigt på­hitt (pojkstreck). Sträck, däremot, betyder sträckningsanordning/

sträckning, fåglars regel­bundna flykt och utan uppe­håll (läsa boken i ett sträck).
  

För bredd står: ut­sträckning i sid­led (​de stod två och två i bredd) och stor täckning. En kompletterande och utförligare beskrivning ges av SO som kalla bredd ”ut­sträckning på tvären mot den naturliga huvud­riktningen vanligen i våg­rätt läge”. Ofta finns anledning att tala om längd/bredd/djup!

Brädd kallar SAOL övre kantlinje särsk. av kärl. Apropå bärs har alkohol även med ”redd” att göra. Nja, ordet betyder visserligen ”ankar­plats utan­för hamn el. kust”, men första gången jag hörde ordet var i visan om Svarta Rudolf. Sista strofen börjar: Så dansa de svajiga karlar/ på Malagas vinstänkta redd/ Den vitröda tösen bävar/ bedårad, förlorad, förledd/.../ Den som vill veta mer om Svarta Rudolfs tjuskraft kan lätt leta fram texten!

"Bäva" betyder i modern svenska ”vara rädd”, men i den dikt från 1909 som sen blev visa, betyder det antagligen "fladdra, vackla, vibrera, darra, skälfva" (SAOB). Texten skrevs i en annan tid: i dag kan den snarare göra tösen rädd.