Är inte riktigt mogen för hospitalet än, men dagen rycker närmare. Trots att jag ute i den snöda verkligheten är sparsam med de slags utbrott som kan förekomma på denna plats, är jag varje dag chockad (nej, jag är inte ”i chock”, som det heter på engelska, ”in chock”) över likgiltigheten hos många medmänniskor inför det faktum att det blir allt svårare att förstå modersmålet. De har inga problem, antyder de.
Men jag får väl skita i det och fortsätta! Här kommer ett färskt exempel från en blivande utlandskorrespondents mun, andra exempel sparas till morgondagen, det vore ju synd om jag inte har några kvar, haha. Vanligen ändras en del i utsagorna – utom det som är själva exemplet: ordet, frasen. Det är inte meningen att i grunden bråka om vad enskilda individer säger/skriver. I ett samhälle där de flesta institutionernas företrädare tycks strunta i kunskaper kan ju inte medborgarna lastas.
Utlandsreportern sa: ”Implicerar du nu att han tipsade andra om detta?” Ja, och här sitter jag och glor fånigt. Betyder implicera ”antyda”? Avsåg reportern ”indikera”? Men det låter ju inte heller rätt. Och, som alltid, man kan säga fel och halka på ord, men detta är en konstig glosa att halka på. Men vad vet jag? Vad jag vet, eller vetat, är inte tydligt längre. Kan man använda "implicera" så? Osäkerheten växer nog inte bara hos undertecknad.
Mer av samma skitans vara imorgon. Det här skrivs för de fem (kan de vara sex-sju nu?) som förstår min oro.
