onsdag 31 augusti 2022

Nya ord med tyska böjningsmönster hör inte till vanligheterna

Knappt hade man hämtat sig från att barn ”forskade” när de gjorde skoluppgifter, förrän vuxna forskare började ”beforska” sina ämnen. Båda låter underliga, och se! Mitt Wordprogram stryker under beforska med rött, och i SAOL infördes ordet 2015 – innan dess fanns det inte.

I vanlig ordning finns upplysningar hos Språkbruk, en tidskrift som ges ut av svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Finland. Inte för att jag undersökt noga, men man tycks inte springa ”nyspråket” till mötes som språkvården i Sverige.

Redan 2012 skriver Monica Äikäs i Språkbruk (som svar på en läsarfråga) att beforska främst används i akademiska texter. Hon tror att ordet fyller en funktion: ”man behöver inte fundera på vilken preposition man ska välja”. (Man ser ju både forska på, om och kring.)

Sen åker varningens finger upp och hon skriver Det kan inte ersättas av utforska, som har en lite annan betydelse: ’undersöka noggrant och tämligen fullständigt’.

Själv är jag mycket överraskad av att ett nytt ord med det urgamla verbprefixet be- dyker upp, en förled med tyskt ursprung. För den oerhört (OERHÖRT) intresserade finns en långlång text i SAOB (från 1901) om be-. Som bekant har svenskan drösvis med såna ord: berätta, betala, beskriva, berömma o s v.

Det finns alltså inte, enligt Äikäs, ”skäl att direkt motarbeta ordet, men eftersom det inte är helt etablerat i allmänspråket kan det vara bra att välja noggrant när man använder det”.

Det är bara någon på andra sidan vårt lilla innanhav som kan uttrycka sig så, enligt mitt förmenande, d v s ”välja noggrant”.