Just denna dag när spara-på-dagsljusetstiden slutar hela dagen, sitter jag och gnager på vad någon sa häromdan i min radiola: ”vi prioriterar ner det här”.
Nu vore det dumt att se sajten synonymer.se som ett språkets sanningsvittne, men där ges sexton varianter att, beroende på sammanhang, välja istället för ”prioritera”. Men kör i vind, låt oss säga ”prioritera”, men vad är ”prioritera ner”? Och om det nästan låter som en omöjlighet att säga – vad är då ”prioritera upp”? Det måste väl bli två gånger prioritera, ”vi prioriterar att prioritera det här”?
Antagligen faller det automatiskt in under en beteckning som skulle kunna lyda dubbelbabbel. Ett ytterligare exempel på sådant stod en gubbe för när han sa: ”a priori på förhand kan man se att/…/”. Det hördes på sättet att betona att han inte översatte vad han själv sa. Det börjar annars bli allt vanligare att någon säger ”det här narrativet, alltså berättelsen…”. Nej, då, mannen i fråga inledde helt frejdigt en mening med ”på förhand på förhand /…/”.
Nu känns min hjärna blurrat dimmig och jag tänker de facto faktiskt sluta skriva nu. (Googla ”de facto faktiskt”, glöm ej citattecknen, dubbelbabbelmannen är inte ensam.)
