söndag 6 augusti 2023

Aktuell fråga i dagarna: Vill man vara ”vem” eller ”den” man är?

I en text nyligen skrev undertecknad ”…/min egen del/…” varvid Words stavningsprogram i en liten tipsr skrev "Byt bestämdhetsform på substantivet eller adjektivet". Men här är inte ”egen” ett adjektiv utan ett ”adjektiviskt” eller ”framhävande” pronomen. Knepigt och överkurs, men de äldre av oss tycker nog att ”jag vill ha min egna hund” låter fel. Men så talas det i dag.

Något Sbråkbloggen hittar bra grejor i heter Språklådan. Där ställdes frågan: ”Heter det min egen soffa eller min egna soffa? Mitt eget bord eller mitt egna bord?” Svaret blev så här:

I skrift rekommenderar vi min egen soffa, mitt eget bord och mina egna stolar. Ordet egen böjs oftast som ett adjektiv, d.v.s. en egen soffa, ett eget bord, flera egna stolar. Men egen böjs annorlunda än adjektiv när det står direkt efter ett possessivattribut (något som betecknar ägande), t.ex. min/mitt/hennes/Kims).

En fylligare förklaring står som vanligt språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson för, där han i GP under rubriken ”Språkfrågan” skriver om ”En säregen böjning av egen”. Artikeln är från 2015 och i dag kan man inte längre hoppas på sådana texter då ”brukarna” bestämmer.
 
En annan pronomenanvändning man ofta hör – och speciellt nu i Pridetider – är den i frasen ”få vara vem man är”. Har letat förgäves efter grammatik förklaring. Men det finns miljoooner ”be who you are”. Allt var enklare förr, då man önskade att ""få vara den man var”.