När jag nu letar efter den sången verkar det f ö som ”de sju dvärgarna byts ut mot magiska väsen”, skriver sajten MovieZine och fortsätter att dessa är ”både män och kvinnor av olika etnicitet”. Men nu var det låten i sig.
Vad Butter, Glader, Trötter, Toker, Prosit, Kloker och Blyger sjunger är ”hej hå, hej hå, vi hem från gruvan gå” (alternativt ”vi från vår gruva gå”). Undertecknad är knappast ensam om att ha sjungit ”hej hå, hej hå, vi TILL vår gruva gå”. Nu inser jag det uppenbara: hur många sjunger när de går till jobbet?
Över till den moderna variant som vanligen lyder ”och hej och hå” och inte betyder annat än att folk inte orkar prata vidare om något banalt eller jobbigt. Någon skrev ” det är viktigt vem som delar på Twitter och hej och hå”. Personligen har jag hört uttrycket vid massor av tillfällen: ”Ja, och sen hälsar vi på mormor och Nisse och hej och hå”. (Påhittat citat)
Gruvlåtens ”hej hå” löd i originalet ”heigh ho, high ho” eller ”hey ho”, som man förstår. Amerikanska Merriam-Webster säger att det används för att uttrycka leda, trötthet, ledsnad men ibland är ett utrop för uppmuntran.
Dessutom, på nätet där nästan allt finns, låg en artikel från 2009 på News Magazine från BBC med rubriken: ”Why has 'hey-ho' made a comeback?” Texten är informativ och man misstänker att här är förklaringen till alla svenska ”och sen åt vi mat och hej och hå” (också påhittat).
Dock är det inte en motsvarighet till (men lik) det håhå (oftast med tillägg jaja) som svensken sa förr. F ö sa vår inhemske tomte inte HO HO (som den engelskspråkiga) utan: Goddag, goddag, finns det några snälla barn här? Men det fattar ju en idiot att man inte kan säga längre. Av många skäl.
