Avklädda kvinnor som ålar runt utför egenterapi och inget annat

Sista (nåja, vi vet hur det brukar vara med det) avsnittet om nutidsordet appropriering och vad det innebär. Tar bögar motståndarens skällsord och gör till sitt, verkar kvinnor (de förhållandevis unga med kroppar och hud i behåll, ska tilläggas) göra något liknande.

Attans så fel feministerna hade för femtio år sen, de kämpade bl a för att få bort den tidens ohämmade fäbless för mer eller mindre avklädda kvinnor i alla möjliga slags kommersiella syften. Det kallades objektifiering av kvinnokroppen.

Nu driver kvinnliga artister, skådespelare – ja, det stannar inte där – på en tendens att se ut ungefär som den typen av sexobjekt. Dessa nya objekt ser sig som subjekt och säger, som ur en enda strupe, att de inte är till för den ”manliga blicken”.

De vill ”experimentera” med sin ”feminina sida” och framhäva den. Det har inget med sex att göra utan ska stärka den egna självkänslan. Det märks förstås mest hos artister som uppträder i behå, trosor och nätstrumpor samt utför pornografiska danser under sången. Även detta för att stärka självkänslan, får man förmoda.

Om de tänker göra detsamma som homosexuella med orden bög och flata – vända på steken – så kommer mycken underhållning att påminna om gammaldags kabaréer, nattklubbar och bordeller. Den som betraktat världen i flera decennier undrar hur lång tid det ska ta för den approprieringen att lyckas. Tappert försök!

Ovan står Betty Grable på ett 80-årigt "pinup-foto" (Wikipedia) och bättrar på sin självkänsla