lördag 22 juli 2017

En bild, en skylt, en park*

En massa småsaker letar sig in och ändrar svenskan. Det här sker säkert utan att många lägger märke till det (utom vissa skarpa hjärnor). ”Jag är en artist”, hörde jag en artist säga. ”Jag vill bli en lokförare”, sa ett barn (som inte ville bli två lokförare). På svenska har man inte använt obestämd artikel i just dessa sammanhang. Här gäller det yrkestitlar och det går säkert att finna liknande exempel av idiomatiskt slag. Vi har sagt ”jag är artist, jag vill bli lokförare”.

Nu till annat.

I tv-serien säger skådisen enligt textremsan: ”Jag vet en utväg”, Men han menar ”utgång”. På originalspråk säger han ”I know a way out” och av handlingen framgår att det är en högst konkret väg ut ur en byggnad han menar. ”A way out” kan förmodligen ha såväl bildlig som bokstavlig innebörd på engelska och då kan det gå så här om översättaren inte ser upp.
”Utväg” och ”utgång”! Tänk vilket finlir, vad många av oss kan utan att veta varför! Nå, lägger man örat mot språket så märker man ett ökat användande av "utgång" även i bildlig betydelse. Men just det bråkas här ej vidare om.

Något jämförbart, ur en tidskrift. En bild visade en skylt i en park. I bildtexten var skyltens meddelande översatt med ”Inträde förbjudet”. Men det skulle väl ha stått ”Tillträde förbjudet” eftersom ”inträde” är vad man betalar för att gå in någonstans?

Engelska ”entrance” och ”a way out” – två exempel med minst två innebörder i sig. Inget konstigt, så är det i de flesta språk.

Såna här distinktioner, inträde/tillträde, (och med dem mångfald!) lever farligt. Den moderna och sällsynt beredvilliga språkvårdens företrädare skulle kunna säga att "man ändå förstår vad som menas".
Det kan vara sant ett litet tag, men så småningom blir det gemensamma språket svårtydbart.

Och det är även sorgligt att det egna modersmålets många nyanser bleknar och försvinner fort som faderittan.

Fejdar ut och bort, liksom.


* Exempel på riktigt dålig rubrik. Skämtet är ytterst privat och fånigt. Det hänvisar, som alla förstår, till den låt som vann Melodifestivalen 1971: "Un banc, un arbre, une rue".