När det gäller språkliga hyperkorrektionen kan det gå till så här: Ett barn eller någon som inte är riktigt hemma i språket säger: ”Jag, det ska jag göra”, som svar på uppmaningen ”kan du bära ut hinken”. Eftersom man ofta säger enbart ”ja” för ”jag” när man talar – ”ja’ ska ut å gå” – tänker exempelperson omedvetet att det vanliga jakande ordet är ett slarvigt uttal och felkorrigerar ”ja” till ”jag”.
Förutom de där intressanta specialarna finns även den större grupp ord och uttryckssätt som förekommer i ett antal stilvarianter, och där man kan välja ett lite "proprare" ord eller ett vardagligt. Eller tvärtom, förstås.
Folk väljer ofta att tala lite flådigare av en slags prestige-anledningeoch blir plötsligt hypernoga när de annars pratar ett direktöversatt modespråk eller annan skit. Ett roligt exempel är ”jag ska breda mig en macka”. Min egen stilnivå när jag talar bland släkt, vänner och bekanta är nästan väl vardaglig. Men ”bre” skulle jag ändå säga även om jag talade med kungen av Arabien. (Fast då skulle jag få säga أنا الف شطيرة)
Ofta ges varianter i ordböcker där det står ”vardagl” för ett ange skillnaden.
Verbet ”sprida” råkar ut för samma grej som "bre". (Det här är mina egna tankar, andra kan tycka helt annorlunda, men det är bara jag som sitter vid den här datorn och skriver vad jag kan se, så jag kan inte ta med alla andras små filosofifantasier). Folk kan t ex säga ”jag har spridit ut…” Det låter överfint, anser undertecknad, som bara säger”spritt”.
Ofta ges varianter i ordböcker där det står ”vardagl” för ett ange skillnaden.
Verbet ”sprida” råkar ut för samma grej som "bre". (Det här är mina egna tankar, andra kan tycka helt annorlunda, men det är bara jag som sitter vid den här datorn och skriver vad jag kan se, så jag kan inte ta med alla andras små filosofifantasier). Folk kan t ex säga ”jag har spridit ut…” Det låter överfint, anser undertecknad, som bara säger”spritt”.
Såna här funderingar kan tyckas ligga nära själva intighetens kärna. Själv tycker jag tvärtom.
PS Plötsligt drar jag mig till minnes att jag häromdagen skrev ett inlägg om hur det snackas vitt och brett med många ord om ingenting. Man får se upp och inte såga av grenar man själv sitter på!
 |
| Man bör välja låga grenar om man prompt ska sitta på dem |
