Kanske inte riktigt alla tankar dock, bekännelselitteratur varit inte varit min grej.
Bekännelselitteratur, en under senare delen av 1970-talet använd benämning på en del av den självbiografiska litteraturen. (NE)
Se där ja! Precis som ”snuttifieringen" aldrig längre benämns eftersom den är förhärskande hör man inte heller något om ”bekännelselitteratur”. Begreppet är nu oanvändbart eftersom självbespeglingen är totalt genomförd.
På sociala medier får vi ju veta det mesta om de flesta. Och inte bara vilka prepositioner de använder eller vilka idiomatiska uttryck de föredrar.
Vad menar jag då med rubriken? Jo, jag menar att man kan förstå den men inte bör säga/skriva så. Det skulle i stället ha stått nåt annat lämpligt som jag inte kommer på, ty så förstörd är även jag, min Brutus.
”Stop from” kallar jag engelska. ”Hindra” och "hejda" kallar jag svenska. Kanske ”jag hindrar mig att prata" vore en mer korrekt rubrik? Men trots att jag ofta känner mig tveksam angående prepositioner så tycker jag att detta from-från är på tok för vanligt. ”Han gömde sig från polisen”, skrev en tidning. Nej, han gömde sig ”för polisen”, hur märkligt det än kan låta för dem som fått engelskeksem i öronen.
Ett ytterligare exempel: ”Hon förbjöd honom från att komma”. Och se på fanken: "förbjuda" använder man helt utan preposition. ”Hon förbjöd honom att komma”.
Detta brukarofog ska snart finnas i grammatikböcker som beskriver det svenska språket.
Fler spännande småord i morgon!
