Här hänvisas till gårdagens inlägg samt försöker jag tänka ut de eventuella mönster som funnits kring vissa idiomatiska uttryck. Den som kan sina regler kan också visa på undantagen, men det är inte dem jag är ute efter i dag. Gårdagens genomtröskade "framkant", bör nog ha obestämd form i uttrycket ”ligga i framkant”.
Det heter även ”sticka under stol/gå i land/ligga i linje med” samt ”ha på fötter”.
Den obestämda formen gör uttrycket mer bildligt och allmängiltigt (tror jag). "Sticka under stolen med något" skulle så att säga peka ut en viss stol. Men när det gäller konkreta saker säger man ”jag stoppar in den här påsen under stolen". Och pratar nån om att "ha på fötterna" väntar man sig en strump- eller toffelbeskrivning.
Man kan alltså stoppa in den lite artfrämmande framkanten i svenska språket, men då ska ordet jädraremej stå i obestämd form för att inte uttrycket ska låta lite smålöjligt.
I mina nätspaningar hittade jag följande i ett EU-dokument: ”Datumbegränsningar skulle innebära ett hinder för forskning i framkanten.” Fel, enligt min hårda bedömning.
I ett annat EU-dokument står, beträffande kötthantering: ” Rumpsteken avskiljs från ryggraden genom ett snitt mellan den sista ryggkotan och den första korskotan och längs med framkanten av höftbenet.”
Rätt, enligt en lika hård bedömning.
