Så långt slutet av 1600- och början av 1700-talet. Men vad gäller dagsedeln som örfil, tjottblänga, sittopp osv, finner man på en sida som heter ”Allt för föräldrar” (dagsedelns vägar äro outgrundliga…) en förklaring som i sin tur tagits ur Gösta Bergmans Ord med historia. Där resoneras vidare om att Tagezettel även hetat Denkzettel/Denkzeddel på tyska (för några hundra år sedan) och betytt "minneslista, minnesbeta, handgriplig påminnelse:
Luther översatte grekiska fylakterion (minneslista med lagföreskrifter som judarna skulle iaktta) med denkzedel. Den moderna uttrycket /dagsedel/ hänvisas till en artikel i Expressen 1952 med anledning av ett knockoutslag i boxning. "Boxning är inte hälsosamt, säger C.-A. Nycop i denna artikel, där han utdelar en dagsedel mot dagsedlarna".
Minnesbeta alltså, och den beskriver SAOB som en ”eftertrycklig tillrättavisning l. upptuktelse l. bestraffning (som man icke glömmer)”. (*) Ur en text från 1721 av Carl Gyllenborg (greve, ämbetsman, diplomat, politiker och författare) citeras vidare det kraftfulla: ”Håll E’r oförskiämda mun, eller jag lär gifva Er en minsbeta, som I skall kiänna så länge I lefver.”
Minnesbeta och dagsedel hör alltså ihop, men fiskkitteln det talades om i går får anstå till morgondagen. Dessa efterforskningar tar kål på en sbråkmakare som egentligen bara vill sitta och utan ansträngning hojta om vår tids förfärliga och anstötliga språkanvändning!
(*) I SAOB förkortas ordet "eller" lattjo nog l.
