måndag 22 oktober 2018

Jag tar höjd för att språket kommer* låta allt töntigare

Om det vore nån ordning i det här landet så skulle dess invånare bli glada om de finge ord för företeelser som inte funnits förr.

Och mycket riktigt: jag blev glad första gången jag hörde ordet "fickringa". Det är vad mobiltelefoner gör när man stoppat dem i fickan och av misstag fått dem att ringa upp någon, vanligen den man sist pratade med. Det hade inte gått att föreställa sig ett ord som fickringa för några decennier sen och nu är fenomenet vanligt.
 
Varför man däremot säger ”jag kan inte ta in det här” är svårare att förstå även om de som pratar engelska säger "take in" när de menar ”förstå, ta emot, begripa, fatta, smälta”. 

Det finns mycket fjant.
Ett annat är ta-höjd-fjantet. 

"Vi tar höjd för att han kan ha lämnat landet", sa en polis som visserligen var norsk, men skit samma. Danskar, norrmän och svenskar begagnar sig flitigt av denna term som lär komma från seglingens område (och alpin skidsport).  En vacker dag började några seglarglidare (inte glidseglare) att säga ”ta höjd för” lite överallt och hade alltså skapat ett corporate-bullshit-ord och hela Norden (nästan) trallar med. 

"Ta höjd /för/" kan betyda ”räkna med, ta med i beräkningen, lämna marginal för”. Polisen räknar alltså med att skurken (nyss nämnd) kan ha lämnat landet. 

Tacka vet jag fickringa, ett ord som täcker exakt vad det betyder. Eller hur man nu säger.


* Tog bort ett "att" för att få det att låta ännu töntigare