Han trivdes inte i fackskolan, befruktar jag (VRÅL AV SKRATT)

Och apropå det där plötsliga övertagandet av ord som beskrevs igår: ”Titta, norrmännen säger ”tiltag”, det måste vara vårt ”tilltag”. Japp, det kan hända mellan vilka språk som helst. T ex kan tyskar säga ”Nein, das geht nicht, befürchte ich”. Översatt: ”Nej, det går inte, är jag rädd”. Men de av oss som är lagda åt det lite äldre språket kan även säga ”...det går inte, fruktar jag”.

 
Tyska "befürchten" betyder alltså ”frukta” och inte det man fruktar, nämligen ”befrukta”. Det är roligt de första tio gångerna man hör/tänker på det. Den här typen av felsägningar tillhör höhöhö-kategorin och verkar leva ett evigt liv.

Barn kan skoja om kiss och bajs tills omgivningen faller ihop av utmattning, men tyvärr händer detsamma vuxna om ämnet är SEX. ”Tar detta fjantande aldrig slut”, tänker man ibland. För det var nog ett halvsekel sen som svenskar drog mer eller mindre sanna historier om hur de berättat för någon engelskspråkig om den svenska skolformen ”fackskola”. Vansinnigt roligt för många ännu – ett (jag upprepar) halvsekel senare. Så inget har rört sej direkt utom för fackskolan själv som försvann efter en förhållandevis kort levnad (1963-72).

 
Märkligt nog kvarstår höhöhö-skämten, särskilt inom området med glosor som på engelska kallas ”four-letter words” medan språkets seriösare delar, skiftar gestalt fort som attan.

 
Varför händer det allt oftare att man tror att människan gjort en u-sväng? Fast det är att vara taskig mot de första mänskliga varelserna, vid närmare eftertanke.