lördag 27 mars 2021

Början på en följetång som ska knipa åt om begreppet kultur

När nu luften ändå är full av tvärsäkra och svartvita (ja, förlåt detta djärva ord, det som avses är ”nyanslösa”) åsikter kan väl även en annan få träda fram. Eller ”komma ut”, som du läsare hellre vill säga på ditt moderna språk. Redan där blir det svårt för den som i och för sig kommer ut rätt mycket i en betydelse men mera sällan i den andra.
 
Förmodligen kommer det här att bli en följetong, eller ”följetång”, som en del stavar det. Som om det inte var  nog publiceras ordet även i publikationer som förr hyste korrekturläsare. Pluralen blir förstås ”följetänger”, vilket också går att finna ett antal av.
 
Men så skriver inte jag – en riktig kultursnobb. Förtydligande: Inte som såna där tramsgökar i huvudstadens kotterier och salonger – nej, här ska bilden tona fram av den rigidaste person man kan finna vad gäller kultursyn. Ta ordet i sig: ”kultur”. Provocerande för somliga, ihjälkramat av andra. Man kanske inte går så långt att man osäkrar sin halvautomatiska pistol* när man hör det, men det har sprängkraft så det räcker för en del av oss.
 
Här ska begreppet tröskas igenom. Eller åtminstone häcklas, bråkas och skäktas. Slå nu upp de orden så vi kommer nån vart.


*Läs på Peter Olaussons blogg Faktoider om detta uttryck som, likt mycket annat, blivit fel