Svenska platsvarumärken ersätter orter med särpräglade drag

Den som är sprungen ur ett annat sekel i ett annat millenium kan häpna över nya företeelser. En av dessa är ordet ”platsvarumärke”, som bara tycks ha något år på nacken, men gripit omkring sig desto effektivare.

 
Informanten B hörde av sig med en fras från en jätteaffisch i hemstaden som tycktes vilja göra reklam (som man sa förr) för sig själv. Där stod: ”Linköping – platsen där du möter framtiden”. Det lät korkat, tyckte B. Man frestas hålla med, för hur möter man framtiden? Har man väl gjort det är den ju väck och mötet fullbordat. Man kan väl inte sitta och möta framtiden hela tiden, då blir den ju till ett nu.

Bäst att starta efterforskningar. Googlade den korkade meningen och fann fler liknande, t ex: ”Linköpings varumärke är alla de tankar, känslor, associationer, berättelser och historier som platsen förknippas med. ” Va? Jag kom snart till en sida där s k platsvarumärken beskrevs:

Alla platser har ett varumärke, oavsett om det finns på pränt eller ej. Ett platsvarumärke är summan av de associationer som finns kring platsen, hos invånare och omvärlden. Låt oss bara en gång för alla göra klart att arbete med platsvarumärken inte handlar om att skapa en logotyp och en slogan. Ett platsvarumärke är så mycket mer än så.

En värld av platsvarumärken öppnade sig nu, d v s svenska kommuner. Så här kunde det stå: ”Om du trivs och mår bra i Falkenberg så är vårt varumärke starkt, vilket bidrar till vår attraktionskraft. På riktigt.”

 
Hjälp! Vad är det man läser? Det som förr var orter och städer är nu Sveriges platsvarumärken. Sundsvall är ett, Vilhelmina likaså, Skara ett tredje. Och allt på samtidens porösa icke-språk. Hela landet visar sig fullt av vad som snarare bör heta plastvarumärken. Konstruerat och konstgjort så det förslår. Mer om eländet i morgon.