I en snart tio år gammal krönika av Johan Hakelius berättar han om den glädje han kände (och delades av de ”insatta”) när man, för att s a s höja skämtet, sa "du din messerschmitt" i stället för "du din besserwisser". Det roliga (man hade så enkel humor på den tiden) var, enligt Hakelius, när någon korrigerade en och sa: ”Det heter inte messerschmitt utan besserwisser”!
I bästa fall berättade besserwissern också vad en messerschmitt egentligen är.
Hakelius avslöjar den hemska sanningen om dylika skämts utveckling: ”Plötsligt heter Besserwisser helt enkelt Messerschmitt. Det är tidens gång.” Han jämför med när tonåringar plötsligt utgjorde publiken till tidigare ”tantshowen Allsång på Skansen” samt dessutom ”tackade nej till sprit och hångel, för att sitta hemma och titta på På spåret”.
Hakelius slutsats är att vi alla till slut blir våra skämt och i detta finner han nån slags försoning.
Hakelius slutsats är att vi alla till slut blir våra skämt och i detta finner han nån slags försoning.
Undertecknad blir skräckslagen. Och tyskarna, för att nu återkomma till dem, säger vanligen ”Klugscheisser” för besserwissern. Svenskar brukar (nå, brukade) inte blanda in bakdelar och fekalier i sina ord, men engelska Slangopedia tar som sin synonym upp ”smart ass”. Själva har vi ”viktigpetter”, och ”bror duktig” samt säkert många fler.