”Schweiz förnedrades”, stod att läsa i tidningen. Upprörande, kan man tänka först. Men det var ju inte alls vad som hänt. Sanningen var att Sverige vann i en hockeymatch över Schweiz (som verkar svårt att uttala förresten: schvejts). Visserligen var det en överlägsen seger, men då kunde man ju ha kallat det just så.
Alltid har man fått höra hur förbrödrande sport är, hur viktig den är för folkhälsan, ungdomen och annat. Men allt det där är snack, ofta är det otrevlig stämning mellan supportrar, de slåss och bråkar och super. Samt brölar. Som låter illa, t o m när brölandet är tänkt att vara jublande.
När lag inom diverse sporter spelar matcher brukar ena laget vinna och det andra förlora. Att förlora har knappast något med förnedring att göra, det är ju själva principen för sportens existens. Ibland kan det hända att matcher blir oavgjorda. Om man kunde bestämma att alla matcher slutade med oavgjort sluppe man det där förnedringstjatet.
Mer lagd åt upprepning än förnedring vill jag påminna om att menigheten bör sluta använda ord som ”hot, hat” och ”kränka” i onödan. Tillsammans med ”förnedra” ingår de i ett batteri av MYCKET starka ord som beskriver ytterst allvarliga händelser.
