måndag 3 januari 2022

Det händer kontexter att de plötsligt drabbas av intighetssyndrom

Det mångordiga babblet om intighet fortsätter här. Oförtrutet. Huvudordet i gårdagens inlägg var ”content”. Som betyder ”innehåll”. Det finns dock annat att välja på innan man låter ”content” sätta sig fast ännu mer i svenskan.

Visserligen tyckte jag illa om ”kärnverksamhet” under den tid ”kärnverksamheter” började stå som spön i backen, men just i dag kan även det ordet vara något att välja i stället. För att inte tala om det som borde ligga överst hos en svensk: ”huvudverksamhet”!

Det här gäller alltså i de sammanhang när det enkla begreppet ”innehåll” inte låter rätt. Jag vill också passa på tillfället att förklara varför ”content” kommer att slå ut ”innehåll”. (Läsaren har aldrig hört det förr, haha) Jo: det första kommer närmast från engelska, det andra från tyska (förmodligen med hansan).

I stället för ”content” kan en svensktalande använda ”stoff, ämne” eller ”substans”. Fast då måste man förstås tänka efter vilket som passar bäst. Samt ha tillgång till synonymer. Vilket det blir alltmer ont om (i det här j-a landet).

Men för att tillfälligt avsluta intighetsresonemanget kommer här ett citat från en universitetslärare. Denne var inblandad i en diskussion om svenska politiska partier som huvudsakligen kallades ”demokratiska”. Man nämnde andra europeiska länder vars partier rör sig i motsatt riktning, en antidemokratisk sådan. ”Den risken finns förstås även i en svensk kontext”, sa läraren.

”Kontext” i detta yttrande är överflödigt: ”Den risken finns även i Sverige”, hade väl räckt? ”Kontext” är ett av de ord man bör hålla ögonen på. Ofta betyder det just ingenting.