Men den som har minsta fallenhet för att ibland få till de egna orden så andra tror på dem förhåller sig skeptisk till andra som gör samma sak. Man bör t ex inte dras med för mycket av likheter man kan tycka sig se mellan vår värld och gamla, hemska, framtidsskildringar av känt slag, skrivna av Bradbury, Orwell, Boye, McLuhan och för all del även H G Wells.
Då var förbehållet klart och det blir mer om ”1984”. Syftet med ”nyspråkets” förenkling och precisering var att på sikt hindra medborgarna från att tänka fel saker. 2022 är det (jag upprepar) inte en totalitär stats (tror jag…*) vilja att inskränka folks tankeförmåga, det är vi själva som väljer det nya, ”moderna”, språk som nästan dränker oss.
I "nyspråket" var förenkling a och o, ord kunde byta funktion och bli såväl verb, substantiv, adjektiv som adverb. Ordet ”tanke”, bl a, försvann och ersattes av varianter med ”tänk”. Termen ”bratänk” betydde ”renlärig” och den som ägnade sig åt detta var ”bratänkare”. Inte helt jämförbart men (o)roligt är det faktum att svenska, nutida, efterleden ”-tänk” blivit så populär: ”miljötänk, ekonomitänk, affärstänk, dubbeltänk, önsketänk”. Det svenska substantivet ”tänkande” (hela tre bokstäver och två stavelser längre) kan snart försvinna, m a o.
I 1984-språket la man till -ig för att skapa adjektiv, -vis för att skapa adverb. Vad gäller den typen av manipulationer saknar jag korrekttänk och skriver ibland ”braig” för ”bra” (varför vete sjutton). Men om vanan blir hör- eller synbar från fler håll slutar jag. (Hyckleribeteende.)
* Här skojas med dagens och pandemiperiodens fäbless för konspirationstänkande
