Man önskar att de flesta ska ha "en bra dag", men tjata om det!?

Den Yle-medarbetare som citerades i går skrev sina rader 2019. Två år dessförinnan hade en svensk språkprofessor, L-G Andersson (Göteborg), skrivit om precis samma uttryck, ”när det kommer till”. Han nämnde inte att det använts förr utan var, som det verkade, säker på att det (som det nu används) är en anglicism, närmare bestämt ett konstruktionslån.

Ibland lånar vi bara orden, snor dem, helt enkelt, som är fallet med ”cool” och ”app”. Eller vi översätter dem (översättningslån, följaktligen) och de blir sådant en del av oss ännu får utslag av: "livskvalitet" och "kokar ner till". 

Bild: Andrea Piacquadio, Pexels

Vad gäller de s k konstruktionslånen är väl ett av de första (kom för ca 50 år sen, enligt professorn) något som också  kan halka ur mig när jag tappar garden. Det känns ännu främmande in i märgen fast det satt sig i den svenska folksjälen (eller var det nu satt sig), nämligen ”Ha en bra dag!”.

Klart att det inte är dåligt att önska sina medmänniskor lycka och välgång på färden och i vardagen, men ha-en-bra-dagandet var början på vanor, seder och tänkesätt som för en äldre tycks opersonligt formaliserade.

Nu sitter frasen där, precis som fallet kommer att vara med en mängd andra. Beträffande ”när det kommer till”, skriver Andersson:

När allt fler svenskar använder allt mer engelska, ökar naturligtvis sannolikheten för att konstruktionslånen blir fler. Ingen är tvingad att använda dem, men de smyger sig på. De ser ju så svenska ut.