Är det verkligen bara jag och Finland som bryr oss om svenskan?

Det här kommer att haka i gårdagens inlägg lite grann och samtidigt beskriva hur det går till när rubriker sätts – f a i tidningars webbupplagor. Där går det undan. För en tid sen satt jag ett bra tag och glodde på rubriken ”Ena förlorade miljoner – andra inte en krona”. Till att börja med: är detta svenska? ”Ena gick hit, andra gick dit”? Ena såg på tv, andra läste en bok”? Är det mig det är fel på igen? Om så inte är fallet är det på sin plats att undra varför exakt denna ordalydelse ligger kvar i tidningen i fråga, och dessutom ”annonseras” för på X, i andra spalter i samma tidning samt varför den hänvisas till i andra sajter.

Jag gick till botten med saken. Eller snarare till toppen, artikelns ingress. Där stod (ämnet var bankbedrägeri): ”Den ena förlorade nästan två miljoner, den andra inte en krona”.

Ja, en komplett och felfri svensk mening (förlåt alla goda damer och herrar att jag använder ett ord som ”felfri”, det kan tas illa upp och kränka en del)! Den journalist (redigerare) som sedan skapade rubriken tog helt frejdigt bort ”den” framför ”ena” respektive ”andra”.

 

Bild Joakim Honkasalo, Unsplash

Jag letar som en galning för att hitta något om dessa pronomen och hittar följande:

När du nämner en av två saker eller personer är det korrekta pronomenet den ena. Den andra kan saknas eller placeras längre fram i sammanhanget. 

Citatet är från sidan ”Mediespråk” som i första hand riktar sig ”till dem som arbetar med de finlandssvenska medierna, men vi hoppas naturligtvis att alla andra språkbrukare också ska ha nytta och glädje av dem”.

Mitt uppe i resonemanget avbryts det nu, för det är följetong på gång och det kommer mera Finland imorgon. Till att börja med.