söndag 28 januari 2024

Vi som tycker engelskan är för vidlyftig i vårt språk ser olika saker

I mina anteckningar står ofta bara enstaka ord. ”Multitaska” är ett av dem och det har blivit så pass vanligt att det snart stoppas in i en svensk ordlista, misstänker man. Det ligger nära till hands med sådana uttryck. Förleden ”multi” finns i många (och betyder ”mång-, flerfaldig”) ord (multikulturell,multiresistent m fl). ”Task” kommer från engelska ”uppgift, mission, bestämmelse” och en massa annat.

På svenska betyder ”multitaska” att ”ha många bollar i luften, göra flera saker samtidigt”. För en del svenskar ger den engelska sammansättningen associationer till ord man inte gärna använder, särskilt inte i ett mer formellt språk. Men det gäller säkert mest äldre som kan glömma såväl det innehållsliga som det utseendemässiga och klangliga i språket.

Emellanåt höjs ett varningens finger för det allt större utrymme engelskan ges i svenskan, men gäller då vanligen det faktum att föreläsningar och litteratur vid högre utbildningar är på engelska. Föräldrars och den äldre generationens fascination av att barn och ungdomar ”talar så bra engelska” är inte alltid av godo. Det sker ofta på bekostnad av modersmålet. Om hur bra engelska svensken i gemen talar, råder också delade meningar.

Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, skriver om s k domänförlust (SvD, 23/1 -24):

Inom akademin rör det sig alltså om hela domäner där svenskan får en alltmer undanskymd roll, vilket leder till att kvaliteten försämras. Den som läser en kursbok på engelska kommer sannolikt inte att kunna tillgodogöra sig innehållet helt.

Fler journalister, forskare och språkvetare larmar om det här, men de tycks blunda för de skador som redan är skedda i det vardagliga språket samt medieditot. Multisensibel som jag är hör och ser jag dessa ”skador” massor av gånger varje dag. Och skriver om dem här.