onsdag 20 mars 2024

En del av oss jublar inte inför tvånget att ändra språkligt mindset*

I en språkkrönika (2 januari, 2021) i Göteborgs-Posten, skriver Lars-Gunnar Andersson, professor em i svenska, om kollokationer som var gårdagsinläggets tema. Om ett sånt typiskt exempel säger han: Vi lär oss inte verbet vidta för sig för att sedan koppla ihop det med substantivet åtgärder, utan vi lär oss frasen som en enhet, som ett ord bestående av två ord.

De begrepp som oftast tas upp i sammanhanget kallar L-G A ”tre kollokationer i förändring”. De är "vidta åtgärder, begå självmord" och "fatta beslut". I dag omvandlas de ofta till "göra åtgärder", resp "ta" eller "göra självmord". Det senare gäller även "beslut" som förr "fattades".

Det är väldigt kul när språkfolk, som L-G A, har stadiga uppfattningar . Han säger om dessa ”konkurrensutsatta” fraser: Risken är uppenbar att de försvinner om ett par decennier, men det ska inte hindra en del av oss att använda dem så länge vi lever. Vi hävdar till och med att det är så det heter.

Om kollokationer skriver även Urban Östberg i Språkbruk (1 januari 2002) som ges ut av svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Finland. Den utkommer fortlöpande på webben och är en mycket levande och innehållsrik historia. U Ö skriver: Svenskan – liksom andra språk – byggs till stor del upp av mer eller mindre fasta fraser. De bidrar till att språket flyter och blir idiomatiskt – kort sagt att det låter ”svenskt”.

Det är väl inte konstigt att man saknar de ord och uttryck som flöt in nästan samtidigt med modersmjölken? Och det är väl klart som korvspad att språket blvit torftigare och blekare nu för tiden? Massorna av mer eller mindre direktöversatta engelska ord och fraser känns inte så berikande som en del positiva språkproffs antyder.


*mindset innebär ”inställning, synsätt, mentalitet”. Bland annat