”Det nya normala kommer att se annorlunda ut”. Så ljöd och löd en mening ur radion och först måste man tänka en sekund, sen skrattar man. Det är ju bara ett roligare sätt att säga att saker och ting förändras. För några år sedan lockade ordet ”huskvinna” fram ett skratt eftersom det lät som något ovanligt gammalmodigt för vår tid.
I vilken mån husfruar anses vara detsamma som huskvinna i dag, därom tvista de inte alltför lärda. Huskvinnan kom åter i svang för bara några år sen, men ”ursprungstiteln” känns inte som nån vidare verksamhet. Om man nu bryr sig om sådant som etymologi.
Googlar den intresserade ”huskvinna”, kommer en hel del texter upp. En mycket initierad och balanserad (så pass att mina egna åsikter blir åtgångna) artikel skrevs 15 mars av Essy Klingberg i SvD.
I SAOB finns upplysningar: Fornsvenska ordet "husquinna" nämns i Stockholms stads tänkeböcker från 1477. Det kunde även beteckna en ”backstugusitterska” (1550) eller "kvinna som ngn har i sitt hus; särsk. om hustru eller hushållerska”. Ingen speciell status för den tidens huskvinnor, vad det verkar.
Googlar den intresserade ”huskvinna”, kommer en hel del texter upp. En mycket initierad och balanserad (så pass att mina egna åsikter blir åtgångna) artikel skrevs 15 mars av Essy Klingberg i SvD.
Som alltid existerar motsatta uppfattningar, och de som var tonåringar det legendariska året 1968 kunde identifiera sig med två rätt oförenliga kvinnogestalter.