Till att börja med kollar jag vad svenska.se/tre/ säger om saken. I stort sett ingenting mer än man väntar sig, eller, som SAOB uttrycker saken, att ”kaninhål” är samma som ”(ingång till) kaninhåla”. Eftersom ordet allt oftare användas i överförd bemärkelse får det bli Google nästa.
En rubrik från 2020 lyder ”Vi dyker ner i kaninhålet och skapar vår världsbild”. Ingressen säger att texten är en krönika av Jan Gradvall (i Dagens industri) och den sammanfattas så här: ”Vad som påverkar unga människors verklighet i dag, mer än någonting annat, är Youtube”.
Det är i och för sig inte raketvetenskap, som svensken säger (och i bästa fall översätter rocket science). De flesta kan, utan att slå upp det, räkna ut att uttrycket har att göra med Alice i Underlandet från 1865 av Lewis Carroll. Det är väl inte att ta i att beskriva den som en av västvärldens mest kända böcker. I den följer sjuåriga Alice efter en konstig kanin som hoppar ner i ett hål. Hon faller länge och hamnar till slut i en märklig värld, där vanlig mänsklig logik lyser med sin frånvaro.
Det är inte överraskande att detta kaninhål används för att beskriva hur någon plötsligt befinner sig i en situation som är svår att beskriva. Den är lite släkt med såväl vad Kafkas huvudpersoner råkar ut för som Yossarian i Josephs Hellers Moment 22 (Catch-22) från 1961.
Kungliga bibliotekets dagstidningsdatabas visar, och nu blir det skumt, att både ”moment 22” och ”kaninhål” ökade markant i användning från 2013 (siffrorna går tillbaka till ca mitten av 1850-talet) då även ”potthålen” ökade (se gårdagsinlägget) i antal. Frågan som infinner sig är förstås: Vad tusan hände 2013?
