Justeringar, omläggningar och annat som går som på räls i vår tid

Hur vanliga ord man känt till innebörden av i årtionden plötsligt ändrar denna – tja, det retar en del (t ex den som skriver här). Andra kallar tilltaget innovativt eller drar igång den urgamla diskussionen om hur språket, likt andra biologiska system, förändras.

Något som inte direkt ändrat betydelse men fått en ytterligare, var ”justera”, särskilt i kombinationen med ordet ”priser”.

En prisjustering går nästan alltid i riktningen uppåt. Som jag minns det var Posten bland de första användarna.

Nej, förresten, de skrev inte inledningsvis ”justera priserna” utan ”sänka priserna”. Här fanns en abrovink med i spelet: kanske sänktes priset på en mycket udda service som legitimering, vilket tillät ordvalet. I det stora hela handlade sänkningen dock om en höjning.

Prenumerationspriser är såna som ofta justeras. Exemplen är många. Men nu finns en konkurrent till ”justering”, nämligen ”omläggning”. Söker man i texter på vad som läggs om hittar man sånt som ”skol-, klimat-” och all slags ”politik, SIS-hem” samt annat mellan himmel och jord. Det finns även de som ”lägger om från inre stuprör till yttre stuprör”.

”Lägga om kursen” är väl för banalt, men ”de som lägger om kyrktaket” har man mest förståelse för: det är en konkret handling! Alla de andra skulle kunna använda det gamla

verbet ”ändrar”, men då har man inte lagt fernissa över ordvalet. Att "ändra" saker vinner man inga val på, men "lägga om", det är något som låter det, i handlingskraftens tid. (De tre sista orden utgjorde rubrik till en tidningsartikel om moderatpolitik.)

Är det förresten några som behöver ”lägga om” tycks det vara SJ, som kan börja med att lägga om spår. Eller kanske lägga till. Eller framför allt underhålla: I underhållningens tid.