Mycket är ett minne blått, ja, man får se sig om i månen efter det

Prepositioner. Klart man gör fel. Klart man tvekar (händer allt oftare). Men lika klart är att många av oss bär en hel del i den grammatiska ryggsäcken. Som börjar bli sliten, kan jag meddela. Påpeka vad du anser vara ett felaktigt prepositionsval och åk på kommentarer som ”det är väl inte så farligt” eller, värre, ”huvudsaken är att man förstår”.

 
Berätta inte vad du anser vara det korrekta användandet för ett barn, ty då kränker du det svårt (jag menar aldrig människor, barn eller vuxna, som har dyslexi eller andra språkstörningar).

 
Nu ett par exempel som inte längre hör till undantagen:

 
”Jag ska se över att ni kan komma”. Noterade ej var och av vem det sas, om privatperson så för all del, är det en journalist med svenska som modersmål ska den ha stryk. Det går visst att ”se över” allt möjligt, men det idiomatiska uttrycket lyder ”jag ska se till att ni kan komma”.

 
Rubrik i dagstidning: ”Författare åt fyra böcker”. Dålig som rubrik ö h t, men prepositionen bör ändå vara ”till”. Det finns en konstruktion med ”åt” som i: ”de var pappa och mamma åt sin församling”. Känt är även ett uttryck som ”vara mamma åt sin mamma”.

 
Det finns många fina  nyanser bakom äldres val av preposition. Detta har de lärt sig genom skolan och ett livs läsning av alla slags texter. Tyvärr är det här finliret snart ett minne blott. Eller varför inte ”ett minne blått” som vissa skriver för att skämta, andra bara stavar fel.

Vem som gör vilket får vi andra försöka luska ut.